Postat den 28 september, 2018 av Daniel Lazar
Under hösten 2017 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utreda ”om estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker, ska omfattas av samma skydd för den enskilde som gäller för andra behandlingar enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen och hur detta i så fall ska regleras”.
Detta är grundat på ett initiativ som togs den 8:e mars 2017 av fyra läkare; Anders Milton, Lars-Erik Holm, Fredrik Gewalli och Ulf Samuelsson. De lämnade in ett förslag till regeringen, där samma regler som gäller inom hälsa och sjukvård ska gälla för estetiska behandlingar:
Vi efterlyser en reglering där vissa identifierade estetiska behandlingar, som kräver medicinsk kompetens, likställs med hälso- och sjukvård. Detta är det mest ändamålsenliga sättet att öka patientsäkerheten avseende estetiska behandlingar, och kan, som Socialstyrelsen påpekat, lagtekniskt åstadkommas genom en omdefiniering av begreppet hälso- och sjukvård i HSL.
Det har lagts fram flera lagförslag som slutligen förkastades av socialdepartementet och socialstyrelsen.
1. ”Estetiska behandlingar – förslag till rättslig reglering” på Socialstyrelsens uppdrag och den statliga utredningen.
2. ”Kroppsbehandlingar – åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)”.
Men nu har ett nytt lagförslag lagts fram den 28 september 2018. Lagförslaget bör gå igenom då här krävs medicinsk kompetens och ska omfattas av samma skydd som gäller för hälso- och sjukvårdsbehandlingar.
Kirurgiska ingrepp och injektioner som görs i estetiskt syfte ska omfattas av samma regler som andra behandlingar i hälso- och sjukvården. Enbart hälso- och sjukvårdspersonal ska få utföra behandlingarna, och IVO ska stå för tillsynen. Det föreslår Socialstyrelsen som bedömer att regleringen innebär ett stärkt skydd för den enskilde.
Behovet av en tydlig reglering av estetiska behandlingar är stort och patientsäkerheten inom området måste öka. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utrett vilken typ av estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker.
– Vi har kommit fram till att kirurgiska ingrepp och injektioner kräver medicinsk kompetens eftersom de kan leda till allvarliga skador. För att stärka skyddet för den enskilde anser vi därför att hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska gälla i sin helhet vid dessa behandlingar, säger Louise Follin Johannesson, jurist på Socialstyrelsens rättsavdelning.
Med kirurgiska ingrepp avses operationer, exempelvis fettsugning och ögonlocksförminskningar. Men även ingrepp med implantat såsom bröstförstoring. Exempel på injektioner är behandling med fillers och botulinumtoxin. Gemensamt för de injektioner som kräver medicinsk kompetens är att de minst går igenom hudens alla lager.
Enbart hälso- och sjukvårdspersonal ska få göra kirurgiska ingrepp eller ge injektioner i estetiskt syfte, enligt Socialstyrelsens förslag. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses framför allt de som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården eller biträder en legitimerad. Precis som i övrig hälso- och sjukvård är det vårdgivaren, verksamhetschefen och den enskilde hälso- och sjukvårdspersonalen som måste bedöma om han eller hon har den kompetens som krävs.
– Utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv är det inte lämpligt att tillåta personer som saknar medicinsk kompetens och som agerar utanför hälso- och sjukvården att utföra sådana här behandlingar. Vi föreslår därför en ny bestämmelse i patientsäkerhetslagen som begränsar detta, säger Louise Follin Johannesson.
Genom Socialstyrelsens förslag till reglering omfattas även verksamheter som gör kirurgiska ingrepp och injektioner i estetiskt syfte av patientskadelagens krav på patientförsäkring.
– Med en patientförsäkring kan patientskadeersättning betalas ut oavsett om patienten kunnat visa att behandlaren vållat skada vilket innebär ett utökat skydd för patienter som genomgår de aktuella behandlingarna, säger Louise Follin Johannesson.
Förslagen skulle innebära att de verksamheter som gör kirurgiska ingrepp eller ger injektioner i estetiskt syfte blir vårdgivare. Tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonalen står de därmed under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), och ska anmäla sin verksamhet till vårdgivarregistret.
Verksamheterna skulle bland annat ha skyldighet att ta emot och svara på patienters klagomål och synpunkter, föra patientjournal och ge information enligt patientlagen.
– Vi anser att våra förslag stärker patientsäkerheten. De gör det tydligt, både för patienter och verksamheter, vilket regelverk som faktiskt gäller. Vi bedömer att regleringen skulle medföra att färre skulle skadas till följd av de ingrepp som omfattas av förslaget, säger Bitte Bråstad, enhetschef på Socialstyrelsens rättsavdelning.
– Det måste finnas lagstiftning och information för att utbilda allmänheten om att estetiska skönhetsbehandlingar faktiskt är medicinska förfaranden. Läpp- och hudfyllnadsmedel kan ha väldigt katastrofala och permanenta biverkningar om det utförs av icke-legitimerade, vilket idag sker helt oreglerat. På Medicera välkomnar vi detta lagförslag från Socialstyrelsen och ser fram emot Riksdagens godkännande, säger Martina Richter – VD på Medicera.
– Äntligen! Vi har försökt att få till en lagändring i många år nu. Det viktigaste är att det blir straffbart för de icke legitimerade att injicera etc, uttrycker Martin Richter – VD på Medicera.
– Vi har under en längre tid varit lite oroliga över den estetiska skönhetsbranschens brist på reglering. Därför har vi jobbat hårt för att detta lagförslag från Socialstyrelsen skulle presenteras, vilket nu har skett. Förslaget medför en skärpning av den här rådande situationen i skönhetsbranschen. Lagstiftningen gör att endast legitimerad personal får göra fillerbehandling och minst legitimerade läkare och specialister med kirurgisk utbildning ska få göra plastikkirurgi, förklarar Fredrik Gewalli – VD, Docent överläkare, specialist i plastikkirurgi på APS Kliniken.
– Det här är ett stort och positivt steg för att den estetiska marknaden och patienterna ska bli säkrare. Med regleringen säkras den kvalificerade behandlingen och omsorgen genom samma skydd som redan gäller för hälso- och sjukvårdsbehandlingar i övrigt. Nu återstår Riksdagens beslut efter Regeringens förslag, innan lagförslaget träder i kraft, poängterar Anders Milton – läkare med bakgrund i njurmedicin, fd ordförande i Läkarförbundet, Saco, svenska Röda korset, Folk och försvar och världsläkarorganisationen, WMA. Han har varit utredare för både borgerliga och rödgröna regeringar samt nationell psykiatrisamordnare.
Källa: Socialstyrelsens pressmeddelande 2018-09-28
REBS grundades för att säkra den estetiska branschen i Sverige och ge möjlighet för patienter att hitta kvalificerade behandlare. Alla är legitimerade läkare, sjuksköterskor eller tandläkare, innehar grundutbildning samt genomgår årligen minst en specialistutbildning. Därtill är de bundna enligt avtal att följa de etiska reglerna.
Inject Academy är en utbildningsakademi i Stockholm och Göteborg som främjar kunskap och praktiska färdigheter för att framgångsrikt kunna konkurrera inom estetiska injektionsbehandlingar. Vår långa erfarenhet och erkända expertis gör att vi kan erbjuda dig en utbildning med hög internationell standard. Genom att utbilda dig på Inject Academy ger vi dig de färdigheter, den kunskap och trygghet du behöver för att kunna utveckla din egen praktik.
» REBS – Rådet För Estetiska Behandlingar i Sverige
» Säkra injektionsbehandlingar med Monica Hedberg
» Inject Academy – Estetiska utbildningar
» Estetiska utbildningar blir alltmer viktigt
» Skönhetsbehandlingar i fokus
» Skönhetsoperationer inspirerade av appar
» APS Kliniken
» Carlanderska
» Akademikliniken
